Mitt Fönster Mot Horisonten

Tråkigt nog bröt infektionen jag tycker jag burit på i kroppen ut igår, fick ont i halsen, hade och har fortfarande en sjukdomskänsla i kroppen. Helt värdelöst. Simons förkylning blev också värre så han är hemma och passar pappa idag. :-)

Vi var som sagt på kräftskiva i lördags så det blev lite sent för barnen. Därför var det tröttsamt och grinigt igår. Signe var sur och ville för ovanlighetens skull inte till förskolan. Hoppas hon slipper bli sjuk, men det vet man ju aldrig. Tröstar mig med att vi ju lär hinna bli någotsånär friska till fredag då vi ska till STOCKHOLM!

Var på den årliga besiktningen av gaddarna hos tandläkaren igår eftermiddag. Ett besök som alltid skapar lite oro för jag fruktar ju eventuella kostnader i samband med detta. Men men, efter en kort stunds nervositet och lite puts blev jag åter godkänd. Inget mer än bara den ynka undersökningskostnaden på 755 kr.

Simon uppskattar skolbussen och skuttar nu glatt in i den. Den här morgonen kändes inte rolig. Signe sölade och jag blev arg och tappade humöret. Det känns inte kul att åka iväg sen, även om vi skildes som vänner. Sen kom bussen iväg sent och en kollega väntade på mig då vi skulle författa ett intyg. Stön. Nu är det snart fika. Känns behövligt.

Imorse var det dags för premiärturen med skolbussen. Den där lilla söta vinröda taxibussen som kör sexåringarna till skolan. Vi lämnade av Signe och ställde oss sedan och väntade, den avgår ju så praktiskt från förskolan. Han var först lite nervös men det släppte fort när han klev på bussen. Ett par andra tjejer som vi känner (en i hans nuvarande klass och en från förskoleavdelningen) gick in före honom. Han slog sig ner på ett av sätena med sin lilla Star Wars-ryggsäck i näven, och vinkade glatt åt mig från fönstret.  Bussen åkte iväg med honom, det kändes så vemodigt, nu är han ute i vida världen liksom.... Blev så gripen att jag glömde ta en bild på det stora momentet.

Längtar att höra hur han upplevt dagen.

En arbetskamrat hade åkt in till akuten med sin tonårsdotter igår kväll då hon skadat foten. Hon möter då en läkare av utländsk härkomst som undersöker foten.

- Det här ser inte bra ut. Vi måste runka foten, förklarar han.

Mor och dotter har svårt att hålla sig för skratt. Den stackars läkaren förstod troligen inte alls vad som var roligt. Hoppas han snart får träna upp sitt uttal. Tänk när han fattat vad han gjort för språkligt fel! :-)

Jag har ibland funderat över syftet med exempelvis Atlantis SPA:s automatiska kranar, som alltså öppnas när man lägger något under dem. Ja, det ska ju vara händerna men det händer ju att man råkar lägga nåt annat där eller kommer förbi med armen så får tröjan eller vad det nu är en riktig rotblöta. Sparar den vatten, eller ska den öka folks bekvämlighet? Har retat mig på att den liksom stänger av mitt i handtvätten också. Det är såklart bra för någon som har mycket svag muskelstyrka i armarna, men det finns andra anpassade kranar för denna minoritet av befolkningen. Jag kan slå på kranen själv, behöver inte hjälp med det.

Denna gång var det deras automatiska ljussensor i omklädningsrummet som itne funkade. Kolmörkt blev det när jag stod i duschen. Som tur är gick den igång när jag klev fram utanför duschutrymmet. Tanken på att valsa ut naken mer handduken om midjan för att be om hjälp kändes inte lockande. När jag klev tillbaks igen för att avsluta duschen slocknade den igen. Det blev verkligen en snabb dusch idag.

Vi kollade på de senaste bilmodellerna inför införskaffande av ny bil. Det finns ju funktioner som gör att bilen exempelvis stannar av sig själv när det är en fotgängare vid övergångsstället. Det känns bara creepy. Hallå, jag vill köra själv, liksom... Måste man försöka se folk som dummare än vad de är? Till slut tittar väl ingen längre. Inget klarar nåt själv.

Signe var missnöjd i lördags när hon konfronterades med så trista faktum som att hon var ledig och inte skulle åka till förskolan. "DET ÄR TRÅKIGT HEMMA" fick jag veta. Tur att det är måndag nu då så hon kunde skutta iväg till dagens äventyr på avdelningen Eken. Mamma var inte lika nöjd för sömnen hade behövts tas igen.

I alla fall gjorde vi ett stort fynd på Blocket i lördags. Kollade av en slump efter en ny hylla till Simon, och hittade en jättefin gedigen hylla i björk, för bara 200 spänn, dessutom bara två minuters bilfärd bort. Kan det bli bättre? Igår var ingen hemma men ikväll ska vi installera härligheten. HAr plockat ur alla hans böcker och grejer och organiserat lite i hans rum. Får visa bild senare...

Sen har jag handlat Nova Star på www.kidelin.se... Fraktfritt! Usch, har verkligen shoppat för mycket på sista tiden! ;-)

Nu har snart min andra arbetsvecka efter semestern nått sitt slut. Ska strax handla lite trevliga godsaker och hämta hem telningarna från fritids och förskola. Det är fortfarande lågsäsong här så det skrattas friskt och länge i kafferummet. Jag läser mindre betungande litteratur och inväntar stormen. Det kommer i alla fall att börja hända mer nästa vecka. Det ser jag nästan fram emot.

Nejdå, ingen orolig fröken ringde igår. När jag sedan kom och skulle hämta honom hade solen kommit fram och barnen lekte ute. Simon åkte nerför den stora rutschbanan. Han sprang fram till mig och var på ganska gott humör. Fröken Yvonne (fritidspedagog) berättade att det hade gått jättebra, han hade pratat, lekt med Albert, och sedan på eftermiddagen hade han och Daniel hittat varandra ute och lekt som vanligt.

Signe vägrade följa med hem även denna gång. Jag fick åter igen bära ut henne barfota med skor, kofta och ryggsäck i andra handen. Idag kanske hon är mer positiv till att följa med, vi ska till min arbetskamrat Anders med familj och fika och han har ju två flickor, tre och fem år om jag mindes rätt.

Igår var det Simons första dag på fritids. Jag var med honom från åtta på morgonen tills halv ett då han hade tröttnat. Det var som tur är ganska lugnt där, bara A var där med sin pappa på morgonen. Han har ju varit hemma hos oss en gång, så de har setts. Alltid bra. Först byggde de med lego (jag, fröken och pappan var därinne), sen kom de igång med nån rasa-torn-lek med stora pappklossar. Sen blev det samling och då droppade det in fler barn. Simon tyckte allt var OK men var ganska beroende av att jag var i närheten. Var överens med fröken om att det var lika bra att jag inte var med imorgon (dvs idag), så han knyter an till henne och känner att han klarar av att vara där själv. Han var orolig igår kväll och imorse för att vara där ensam. Det är ju lika bra att han får vara det så han ser att det inte är farligt. 

Så, imorse mötte Maggan honom på morgonen. Det var lugnt och stilla, hon gick med honom in i "legorummet" och jag sade hej då. Hon har mitt mobilnummer om det krisar, men jag tror inte det gör det.

Signe började igår på Eken, storbarnsavdelningen. Hon var överlycklig över detta faktum igår morse och var snabb som blixten. Helst ville hon gå i nattlinnet men jag fick bromsa henne där. När jag skulle hämta henne flydde hon och ville inte gå hem. Hon hade lekt med en ny fyraårig tjej, de hade lekt med dockor och hästar.

Äntligen mer folk på jobbet! Nu är många tillbaka.

Tycker jag har fått huvudvärk i omgångar under de senaste dagarna. Småjobbigt faktiskt. Trött är jag också.

En svag hypokondrisk röst viskar nåt om hjärntumör. En mer trolig anledning är sömnbrist och det faktum att jag avstått från det där morgonkaffet med flit igår och förrigår. Ogillar att vara beroende av något så jag försöker göra uppehåll. Jag började inte drick kaffe förrän jag var kring 30, när jag fick barn och därmed också större behov av lagliga och inte alltför ohälsosamma uppåttjack. Gott om mjölk är absolut ett måste, men nuförtiden vill jag inte ha socker i.

Tur det, för jag fick faktiskt ett litet hål i en tand under den period jag hade socker i kaffet. Jag har ju hört att frekvent intag av flytande sockerdrycker är nåt av det värsta som finns för tänderna. Särskilt illa är det när mycket små barn har saft i nappflaskan. Min plånbok vill absolut inte ha nåt hål i tänderna, det kostade ju en tusenlapp för det där lilla hålet som inte tog lång tid alls att laga. Lägg på undersökningsavgiften så är vi nästan uppe i tvåtusen.

På tal om tänder så hade jag en så komisk dröm natten till tisdag. Jag drömde att mina framtänder hade börjat ruttna inifrån och höll på att falla av. Jag hade panik när jag kände de lösa tänderna i munnen, skulle ta mig till tandläkaren. Det kändes skönt att vakna och känna att tänderna var hela och rena. Jag kan tänka mig att inspirationen till detta scenario kom från Simon som kvällen innan berättade att han har en LÖS TAND. Det där hade jag nästan glömt bort, att man ska tappa mjölktänderna. Jag minns lite vagt att jag vickade på lösa tänder med tungan när jag gick på lekis 1981. Ännu något att gå igenom. Jag vet inte om jag tänker spara de gamla bissingarna som min pappa gjorde, lite äckligt faktiskt. Det finns roligare saker att spara på.

Idag träffade jag i alla fall på lokalvårdaren. Annars är det ganska ödsligt på jobbet, de flesta kommer visst tillbaka på måndag. Mina närmaste arbetskamrater är alla borta. Jag roar mig med att läsa lite facklitteratur och få undan gammal skåpmat.

Ovan nämnda lokalvårdare ville dock inte ta på sig att byta det där förbannade pipande batteriet i brandvarnaren. Det får vaktmästaren ta nästa vecka. Tills dess får jag försöka stänga in pipen, och vänja mig vid dem.

Man får passa på att njuta av sin ensamhet. Förra sommaren var det likadant i en vecka. Sen började en snabb uppgång till det vanliga höga tempot.

Pratade med Maria igår och vi bestämde att jag och Signe kommer och hälsar på i Sollentuna helgen 3-5/9, och jag bokade biljett direkt på SJ:s hemsida. Mobilbiljett valde jag, för att slippa extraavgifter. Det låter på ett sätt bättre, så slipper jag vara nervös för att tappa bort nån biljett, men å andra sidan kan jag känna mig konservativ och sakna den där känslan av att ha en gammal hederlig biljett i handen. Nåja, man vänjer sig.

Ska bli så roligt, så klart. Mina favoritmänniskor efter min egen familj. Vi pratade om att gå till Gröna Lund, det blir andra gången för oss i så fall. Inget man får för mycket av i första taget!

Nu får jag hålla i slantarna, har handlat massor på sista tiden och pengar lär ju rulla på ovan nämnda resa! ;-)